Höstterminen 2024
|
1. Evidens för aktivitetsbaserade interventioner för personer med stroke i hemmiljö. Författare: Najib Javadi & Adnan Abdiwahab Hussein |
||
|
2. Kartläggning av arbetsterapeutiska interventioner för äldre personer som lever med demenssjukdom Författare: Loubna Alkhatib Syfte: Att kartlägga arbetsterapeutiska interventioner som vetenskapligt utvärderats för äldre personer som lever med demenssjukdom. Slutsats: Arbetsterapeutiska interventioner kan förbättra kognitiva funktioner, öka aktivitetsutförande och livskvalitet. Både grupp- och personcentrerade interventioner är centrala för arbetsterapeutiska interventioner för demenssjuka. Klientcentrerat förhållningssätt har också en stor betydelse för klientens hälsa, delaktighet och välbefinnande och bidrar till att interventioner blir effektivare. |
||
|
Författare: Charlotte Jonsson & Emma Bergman Syfte: Syftet med studien är att utforska hur nyblivna pensionärer upplever sin aktivitetsbalans i det dagliga livet. Slutsats: Pensionärernas sätt att leva på, den mängd och den variation av aktiviteter som de har i sin vardag, främjar deras välmående. Viktiga faktorer för pensionärernas upplevelse av balans var friheten att själv kunna bestämma över sin tid samt att kunna ägna sig åt det som kändes meningsfullt. Likaså var det betydelsefullt att både ha en struktur och en variation i vardagen för att hålla tillfredställelsen vid liv. |
||
|
4. Sensoriska interventioner i skolans lärmiljö för barn med avvikande sensorisk bearbetning Författare: Annette Brüggman & Emma Åhlén Syfte: Syftet är att undersöka sensoriska interventioner som används i skolans lärmiljö för barn med avvikande sensorisk bearbetning. Slutsats: Sensoriska interventioner i skolans lärmiljö kan skapa delaktighet för barn med avvikande sensorisk bearbetning. Interventionernas gynnande effekter möjliggör sensorisk komfort samt förbättrat beteende och aktivitetsutförande. |
||
|
|
||
|
5. En spegling av sensorikens inflytande på livets aktiviteter Författare: Mohammad Ali Elgharbawi & Helena Nolke Syfte: Syftet är att sammanställa och analysera tidigare forskning som undersöker hur sensorisk bearbetning påverkar aktiviteter i vardagen för ungdomar och vuxna med autism. Slutsats: Sensoriska intryck i miljön, personliga strategier och stöttande kontakter/relationer har betydelse för hur sensorisk bearbetning relaterar till aktivitet för ungdomar och vuxna med autism. |
||
|
Författare: Cecilia Koopmann & Elin Tegnhammar Syfte: Syftet är att kartlägga kritiska faktorer för delaktighet i fritidsaktiviteter hos ungdomar och unga vuxna med autismspektrumtillstånd utifrån ett arbetsterapeutiskt perspektiv. Slutsats: Kritiska faktorer för målgruppens delaktighet i fritidsaktiviteter är framförallt kopplade till komponenten miljö i den arbetsterapeutiska modellen MOHO, följd av utförandekapacitet, där de mest betydande faktorerna dels är sensoriska aspekter och dels andras attityder och beteenden, samt relationer till andra. Studien belyser vikten av ett personcentrerat förhållningssätt i det kliniska arbetet och att forskning fokuserar på målgruppens subjektiva upplevelser av delaktighet i fritidsaktiviteter, vilket kan göras genom ett fokus på komponenterna viljekraft och vanebildning |
||
|
Författare: Sofie Mineur & Siri Swarttouw. Syfte: Undersöka körsångares upplevelse av kreativitet, värde, hälsa och välbefinnande i aktiviteten körsång. Slutsats: Körsång var en meningsfull kreativ aktivitet som bidrar till hälsa och välbefinnande genom upplevd tillhörighet, stärkt identitet och utveckling av förmågor. Utifrån studiens resultat har körsång potential för att kunna användas som intervention inom arbetsterapi. |
||
|
8. Småbarnsföräldrars subjektiva upplevelse av aktivitetsbalans Författare: Linus Stenfeldt & Johanna Petersson Syfte: Syftet var att kartlägga kunskapsläget om småbarnsföräldrars subjektiva upplevelse av aktivitetsbalans. Slutsats: Småbarnsföräldrar upplevde en låg aktivitetsbalans, där bidragande orsaker var ett överflöd av aktiviteter kopplat till hushållet, omsorg av barnet samt bristen på egenvalda aktiviteter som fritidsintressen och återhämtning. Den låga aktivitetsbalansen ledde främst till negativa konsekvenser för den psykiska hälsan som ökad stress, utmattning och en känsla av att inte räcka till. |
||
|
9. Att främja social delaktighet för äldre personer som bor hemma. Slutsats: Social delaktighet är avgörande för äldres hälsa och välbefinnande, och inom vård, samhälle och arbetsterapi behövs ett skifte från att fokusera enbart på äldres funktionella förmågor till att även stärka deras sociala engagemang och gemenskap. Genom klientcentrerade insatser som främjar sociala nätverk, kamratstöd och social delaktighet kan arbetsterapi bidra till äldres personliga utveckling, attitydförändringar och ökad motivation, vilket i sin tur stärker social delaktighet och leder till förbättrad hälsa och livskvalitet. |
||
|
Författare: Emelie Schill och Filippa Santesson Syfte: att undersöka vilka aktivitetsbaserade interventioner som finns och dess påverkan på aktivitetsengagemang och social delaktighet hos vuxna med autism Slutsats: Studiens fynd tydliggör att interventioner som använde mentorskap, interaktion med andra med autism och färdighetsträning i rollspel effektivt kan stödja vuxna med autism i svårigheter de upplever i vardagen. |
||
|
|
||
|
11. Hur personer med kognitiv funktionsnedsättning upplever och hanterar sin vardag som förälder Författare: Ellen Sjöö & Signe Olofsson Syfte: Syftet är att med utgångspunkt i befintlig litteratur undersöka hur personer med kognitiv funktionsnedsättning upplever och hanterar sin vardag i relation till sin roll som förälder. Slutsats: Föräldrar med kognitiv funktionsnedsättning upplever flera svårigheter i vardagen till följd av bristande kognitiva förmågor, men de främsta utmaningarna berör stigmatisering och interaktion med välfärd. För att möta målgruppens behov av stöd i deras roll som förälder behöver utformningen av stödjande insatser ses över och anpassas. |
||
|
Författare: Hany Soliman Slutsats: En personcentrerad arbetsterapiprocess som utgår ifrån äldres behov och önskemål samt engagerade äldre personen genom hela processen visades effektivt för att äldre skulle kunna uppnå sina önskemål och självständigt utföra meningsfulla ADL i sitt hem |