Vårterminen 2025
Författare: Tiegan Booth och Josefin Lilja |
||
2. Att välja ecopation - En kvalitativ studie om studenters etiskt hållbara aktiviteter i vardagen |
||
3. Underlätta resiliens och öka delaktighet för personer med fibromyalgi Författare: Maja Lorentzen och Moa Jönsson Syfte: Att kartlägga arbetsterapeutiska interventioner, dess innehåll, effekt och upplevda erfarenheten hos deltagarna, som syftar till att underlätta resiliens och öka delaktighet i aktivitet för personer med fibromyalgi. Slutsats: God energihantering kan bidra till tillfredsställande ADL-förmåga och aktivitetsengagemang. Arbetsterapeutiska insatser kan innebära energihantering genom aktivitetsanpassning, strategier för smärta och fatigue, främja meningsfulla aktiviteter och socialt inkluderande aktiviteter. Gruppinterventioner gav särskilt positiva effekter på motivation och socialt stöd. |
||
4. Mitt liv, vårt syskonskap: En kvalitativ studie om balans, meningsfullhet och ansvar Författare: Therese Nilsson Syfte: Syftet är att undersöka hur det är att växa upp med ett syskon som har en funktionsnedsättning, med fokus på hur detta påverkar meningsfullhet och balans i vardagsaktivitet. Slutsats: Studien synliggör den komplexa verklighet syskon till barn med funktionsnedsättning lever i, med ett ständigt växlande mellan ansvar, osynliggörande och behov av egen återhämtning, men också med möjligheter till personlig utveckling och stärkt motståndskraft. Resultaten understryker vikten av långsiktiga och anpassade stödinsatser som stärker syskonens livskvalitet genom att främja resurser, delaktighet och balans i vardagen. |
||
|
||
5. Upplevelser av aktivitetsbalans hos elever på gymnasieskola med idrottsinriktning Författare: Rebecca Edinge & Linnéa Karlsson Syfte: Undersöka den upplevda aktivitetsbalansen hos elever i åldern 16-18 år som går på en gymnasieskola med idrottsinriktning i Skåne. Slutsats: Resultatet visade att deltagarna upplevde en negativ påverkan på aktivitetsbalans i perioder på grund av en kombination av mycket träning, tävling samt skolarbete. Vidare forskning behövs för att kartlägga aktivitetsbalans i större utsträckning och tillämpa samt utveckla arbetsterapi i skolan. |
||
6. Unga kvinnors upplevelser av sociala mediers påverkan på aktivitetsbalansen Författare: Linn Andrén & Lovisa Johansson Syfte: Undersöka hur unga kvinnor upplever att användandet av sociala medier på mobilen påverkar deras aktivitetsbalans. Slutsats: Studien visar att sociala medier på mobilen kan ge både positiv och negativ påverkan på aktivitetsbalansen och att syftet med användningen verkar vara viktig att ta reda på. Det är viktigt att ta reda på hur sociala medier påverkar för att sedan kunna ge arbetsterapeuter nya verktyg till att hantera de utmaningar som sociala medier kan innebära i ett samhälle som blir allt mer digitaliserat. |
||
7. Sensorisk modulering inom Primärvården: En studie om arbetsterapeuters kunskap och användning Författare: Matilda Larsson och Delila Kvakic Syfte: Att undersöka arbetsterapeuters kunskap och användning av sensorisk modulering inom primärvården i Sverige, i mötet med patienter med psykisk ohälsa. Slutsats: Studien tyder på att det finns ett behov av att stärka arbetsterapeuters kunskap om sensorisk modulering för att säkerställa en jämlik och evidensbaserad vård för personer med psykisk ohälsa. Fortsatt forskning behövs för att anpassa metoden till en primärvårdskontext. |
||
8. Upplevelsen av aktivitetsbalans vid MS-relaterad fatigue Författare: Patricia Krc Zitny & Elin Jalneskog Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga hur fatigue påverkar upplevelsen av aktivitetsbalans hos personer med multipel skleros (MS) genom en litteraturöversikt. Slutsats: MS-relaterad fatigue visade sig ha stor påverkan på individens upplevda aktivitetsbalans. Vid MS-relaterad fatigue krävs därav särskilda anpassningar för att möjliggöra meningsfull aktivitet. Fortsatt forskning krävs för att kartlägga aktivitetbalans och dess betydelse för denna målgrupp och utveckla evidensbaserade insatser. |
||
9. Att leva som man lär? Upplevelsen av aktivitetsbalans hos arbetsterapeutstudenter - En intervjustudie Slutsats: Arbetsteraputstudenterna upplevde en konstant känsla av tidsbrist som medförde att självbelönande aktiviteter bortprioriterades. Genomgående fanns en brist på återhämtning och en saknad av glädjefyllda aktiviteter, vilka hade valts bort på grund av hög studiebörda. Måstena tog överhand och de som var föräldrar uttryckte att deras egna behov oftast kom i sista hand. Att ha struktur och rutiner i vardagen var svårt att få till som student, eftersom kurser och scheman ändrades kontinuerligt. Studiens resultat kan ligga till grund för och inspirera till vidare studier. |
||
10. Hur kan stressrelaterad ohälsa förebyggas med arbetsterapeutiska åtgärder? Författare: Josefin Fossen och Ida Paulsson Syfte: Att utforska hur arbetsterapeuter kan arbeta preventivt för att förebygga stressrelaterad ohälsa. Slutsats: Återhämtning på recept ges som förslag som preventiv arbetsterapeutisk åtgärd. Preventivt arbetsterapeutiskt arbete kan ske inom elevhälsan, studenthälsan och företagshälsovården. |
||
|
||
11. Upplevelser av aktivitetsutbud under placering på HVB-hem Författare: Uswa Faisal Syfte: Syftet är att undersöka personers upplevelser och erfarenhet av aktivitetsutbud under placering på HVB-hem. Slutsats: Studien visar att aktivitetsutbudet på HVB-hem kan både stärka och hämma ungas aktivitetsidentitet samt utveckling under deras placeringstid. För arbetsterapeuter har denna studien gett värdefull kunskap om hur insatser kan stödja ungas delaktighet och identitetsskapande. Vidare forskning behövs, särskilt jämförelser mellan aktivitetsutbud hos både LVU och frivilliga gruppen för att kunna se en skillnad mellan vilken av dessa grupper är mer begränsade och hur det påverkar deras aktivitetsidentitet. |
||
Författare: Christel Bjelk Slutsats: Erfarenheterna från deltagarna i studien visar framförallt på miljöns betydelse för autistiska studenter att lyckas med sina studier, där stigmatisering, utanförskap och bristande kunskap hos utbildningsinstitutionerna är några av barriärerna som studenterna behöver hantera. |