Vårterminen 2024
|
1. Äldre personers upplevelser av sitt hem och dess betydelse för dagliga aktiviteter Författare: Ebba Abrahamsson & Petar Bjelic Syfte: Syftet är att sammanfatta befintlig forskning som belyser hur äldre personer upplever sina hem och dess betydelse för dagliga aktiviteter. Slutsats: Studierna visade att deltagarna upplever sina hem olika i relation till deras dagliga aktiviteter. Detta är i sin tur viktig kunskap för arbetsterapeuter som jobbar med äldre personer i ordinärt boende för att förstå hur upplevelsen av hemmet är relaterat till dagliga aktiviteter. |
||
|
|
||
|
Författare: Cornelia Anderberg & Moa Pettersson Syfte: Syftet är att kartlägga behov av stöd hos personer med drogberoende för att dra slutsatser om arbetsterapeutiska insatser som kan ge stöd i förändringen mot drogfri identitet. Slutsats: Arbetsterapeuter är en underutnyttjad resurs inom beroendevården. Studien framhäver betydelsen av arbetsterapi för personer med drogberoende där fokus kan vara på aktivitetsträning i ADL och i sociala sammanhang samt i gruppinterventioner med syfte att anta nya roller och vanor, för att förändra uppfattningen av sin identitet. |
||
|
|
||
|
Författare: Frida Artman & Violeta Markovic Syfte: Att sammanställa upplevelser av aktivitetsvärde i samband med deltagande i arbetsterapeutiska gruppinterventioner för vuxna personer med psykisk ohälsa. Slutsats: Arbetsterapeutiska gruppinterventioner bidrar till meningsfulla upplevelser och aktivitetsvärde för personer med psykisk ohälsa, vilket möjliggör upplevelser av hälsa och välmående. Förståelsen av aktivitetsvärde kan vara användbart för utformning av meningsfulla gruppinterventioner för personer med psykisk ohälsa. |
||
|
|
||
|
4. Effekter av naturbaserade interventioner Författare: Johanna Boklund Syfte: Att kartlägga effekter av naturbaserade interventioner i allmänna naturmiljöer för personer med stressrelaterad ohälsa. Slutsats: Det saknas arbetsterapeuter vid planering, rekrytering, genomförande, utvärdering och analys av naturbaserade interventioner (NBI) i allmänna miljöer. Studierna rapporterar signifikanta symtomreducerande effekter till följd av NBI, men det saknas en standard för vilka aktiviteter interventioner innehåller samt vilka utfallsmått och instrument som används vid utvärderingen av effekt. Detta implicerar ett behov av att vidare forskning på området utifrån arbetsterapeutiska metoder och utvärderingsinstrument.
|
||
|
|
||
|
Författare: Hanna Brorsson & Agnes Ekholm Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur yrkesverksamma arbetsterapeuter förhåller sig till sexuell hälsa och sexualitet i arbetet med vuxna klienter inom psykiatrin. Slutsats: Sexuell hälsa och sexualitet behöver uppmärksammas mer av arbetsterapeuter inom psykiatrin. Ämnet kan inkluderas i det redan befintliga arbetet, men arbetsterapeuter har behov av att öka sin kompetens om hur ämnet kan adresseras.
|
||
|
|
||
|
6. Upplevelser av vardagsaktiviteter i relation till välbefinnande under föräldraledigheten Författare: Malin Christiansen & Evelina Kalling Syfte: Undersöka upplevelsen av vardagsaktiviteter i relation till upplevt välbefinnande under föräldraledigheten. Slutsats: Kartläggning av föräldraledigas upplevelse av vardagsaktiviteter är viktigt för att synliggöra diskrepansen mellan den faktiska vardagen och den önskade vardagen. Det är viktigt att tydliggöra om det finns förändrade eller bortplockade aktiviteter med ett visst aktivitetsvärde. Kunskap om aktivitetsvärde i vardagsaktiviteter och upplevt välbefinnande är viktigt för arbetsterapeuters val av hälsofrämjande interventioner i regional och kommunal verksamhet. |
||
|
|
||
|
7. Livsbalans hos föräldrar till barn med funktionsnedsättning Författare: Katharina Elgaard & Anne Håkansson Syfte: Att sammanställa aktuell forskning kring aspekter av livsbalans för föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Slutsats: Möjligheten för föräldrar till barn med funktionsnedsättning att upprätthålla en balanserad livsstil påverkas av barnens omsorgsbehov. Den djupare förståelse för föräldrarnas situation som vår studie bidrar med, motiverar stärkta och förebyggande insatser från arbetsterapeuter. För att stödja föräldrar är det av vikt att arbeta familjecentrerat där föräldrarnas situation beaktas vid insatser kopplade till barnet som har funktionsnedsättning, i syfte att främja hälsa, välbefinnande och en balanserad livsstil. |
||
|
|
||
|
8. Naturbaserad terapi i trädgårdsmiljö för personer med stressrelaterad ohälsa. En integrativ litteraturöversikt ur ett nordiskt perspektiv Författare: Carola Holmström Syfte: Syftet är att kartlägga effekter och upplevelser av naturbaserad terapi i trädgårdsmiljö för personer med stressrelaterad ohälsa ur en nordisk kontext. Slutsats: Naturbaserad terapi i trädgårdsmiljö kan innebära flera hälsofördelar för personer som drabbats av stressrelaterad ohälsa och bör därför övervägas som ett alternativ eller komplement till redan befintlig behandling. Arbetsterapeuter besitter särskild kunskap och kompetens om miljöns betydelse för utförandet av aktivitet och bör därför ingå i det professionella team som verkar inom naturbaserad terapi i trädgårdsmiljö. |
||
|
|
||
|
9. Hur påverkar ADHD dagliga aktiviteter? Författare: Amela Huskic & Wilma Håkansson Syfte: Att beskriva hur symtom relaterade till ADHD hos vuxna påverkar utförandet av aktiviteter. Slutsats: Vuxna med ADHD kan uppleva svårigheter inom flera olika livsområden. I litteraturöversikten framkommer det att vuxna upplever svårigheter med exekutiva funktioner och psykosociala faktorer. Dessa svårigheter påverkar inte bara deras engagemang och utförande av dagliga aktiviteter, utan även deras prestationer i skola och på arbetsplatsen. |
||
|
|
||
|
Författare: Ahyeon Kim & Elham Israelsson Syfte: Att undersöka lärares förförståelse av sensoriska integrationssvårigheter i svensk skolkontext, samt kulturell förståelse av frågorna i Sensory Processing Measure, andra upplagan (SPM-2) för ungdomar 12-21 år. Slutsats: Studien visar att de deltagande lärarna hade en begränsad förståelse för sensoriska integrationssvårigheter, men att frågorna i SPM-2 är passande i svensk skolkontext, ur både ett semantiskt och kulturellt perspektiv. |
||
|
|
||
|
Författare: Linda Malmgren & Elias Stenlund Syfte: Att undersöka upplevelsen av aktivitetsbalans hos småbarnsföräldrar med barn upp till 8 år. Slutsats: Småbarnsföräldrar upplever en sämre aktivitetsbalans jämfört med de som inte har barn. Arbetsterapeuter skulle kunna arbeta med målgruppen för att uppnå en bättre aktivitetsbalans, dels genom att arbeta förebyggande och dels när aktivitets obalansen uppstår. Arbetet skulle kunna bestå av att förbättra föräldrarnas ork och energi, åskådliggöra och samtala kring föräldrarnas ansvarsuppdelning samt påtala vikten av att kunna ta hjälp av andra för att förbättra upplevd hälsa. |
||
|
|
||
|
12. Sensory Awareness Program - Ett program för att reducera ångest hos personer med svår psykisk ohälsa Författare: Annika Svenja Mettelsiefen & David Alexandersson Syfte: Att jämföra behandlingsresultat av interventionen SAP med befintlig vård, avseende påverkan på upplevd kontroll, ångest och aktivitetsengagemang hos personer med svår psykisk ohälsa. Slutsats: Flera studier i sensorisk modulering visar goda effekter på minskade nivåer av ångest och ökad förmåga till aktivitetsengagemang hos personer med svår psykisk ohälsa. Resultaten gav användbar kunskap inför vidare större testning av samma intervention och har därmed varit ett viktigt förarbete. Interventionen har god potential för klinisk implementering i den svenska sjukvården framöver. |
||
|
|
||
|
13. Bortom det binära. Ickebinära personers upplevelse av aktivitet och delaktighet Författare: Olle Oscarsson & Mari Ulfsdotter Syfte: Undersöka ickebinära personers upplevelse av hinder och faktorer som möjliggör aktivitet och delaktighet i Sverige. Slutsats: Hinder för ickebinära att utföra de aktiviteter som hen vill och behöver göra påverkas både av den sociala och fysiska miljön. Hinder upplevs både på samhällsnivå i form av lagar och bemötande i offentlig sektor och i kontexten runt personen. När informanterna kände att de genuint sågs som ickebinära, vilket oftast skedde i sällskap av nära vänner, möjliggjorde det både aktivitet och delaktighet. |
||
|
|
||
|
Författare: Frida Paridon & Marianne Bye Ekedahl Syfte: Syftet med studien är att undersöka vardagens aktiviteter och upplevelserna av möjligheten till en meningsfull fritid hos ungdomar vars syskon har Downs syndrom. Slutsats: Att ha ett syskon med Downs syndrom behöver inte betyda en påverkan på möjligheten till deltagande i meningsfulla aktiviteter för familjens normtypiska ungdomar. Tack vare engagerade vårdnadshavare och avlastning från samhället kan familjens normtypiska ungdomar ha en aktiv vardag. Mer forskning behövs kring vilka förutsättningar som är viktigast för att möjliggöra en aktiv vardag. |
||
|
|
||
|
15. Påverkan på delaktighet i aktivitet hos kvinnor som varit utsatta för våld i nära relation Författare: Kajsa Petersson & Madeleine Ottosson Syfte: Att undersöka hur kvinnor upplever att deras delaktighet i aktivitet har påverkats efter att de varit utsatta för våld i nära relation. Slutsats: Det framkom att kvinnorna upplevde en förlust av egenmakt, självkänsla, identitet och aktivitetskompetens samt påverkad utförandekapacitet och vanor efter att ha lämnat relationen. Det framkom även att förvärva nya roller, förnya vanor, prioritera sig själv, stärka sin identitet, förlåta, utföra aktiviteter viktiga för sig själv och ha en variation av aktiviteter bidrog i processen för återhämtning och till att kunna delta i aktiviteter. Många av kvinnorna hade gjort aktivitetsanpassningar för att kunna fortsätta delta i aktiviteterna, vilket är något en arbetsterapeut kan hjälpa dessa kvinnor med. |
||
|
|
||
|
16. Arbetsterapeuters syn på hjälpmedelsförskrivning i kommunal verksamhet Författare: David Strömblad & Karin Nilsson Syfte: Att få en ökad förståelse för hur arbetsterapeuter ser på sitt arbetssätt gällande förskrivningar av hjälpmedel. Slutsats: Arbetsterapeuterna önskar tydligare riktlinjer kring klientcentrerad behovsbedömning och mer samordning med kollegor kring organisation av arbetsprocessen. De önskar fortsätta arbeta för att komma ifrån en stämpel som enbart hjälpmedelsleverantör.
|