PBL: Hur arbetar man med PBL?

Arbetet med PBL är gruppbaserat och grupperna består av 8 (6-10) studenter och en handledare. Gruppen arbetar tillsammans under en längre tid, oftast en halv till en hel termin. Därefter bildas nya grupper så att det också blir en övning i att samarbeta med många olika människor. Gruppen har för det mesta två möten i veckan, och varje vecka utses en ny ordförande och sekreterare - på det sättet roteras dessa uppgifter. Ordförandens roll är att leda gruppen under veckans arbete, och sekreteraren ska sammanfatta det gruppen kommer fram till på en skrivtavla som hela gruppen kan se. Handledarens roll är stödja gruppens arbete genom att se till att  arbetet går framåt och ge återkoppling på hur studenterna genomför sitt arbete. Arbetsformen PBL är både fri och bunden. Friheten ligger i att studenterna kan påverka innehållet och djupet i studierna och de kan välja och utveckla sin egen studiestil. Bundenheten, och tryggheten, ligger i att man varje vecka träffar sin PBL-grupp och sin handledare.

Arbetet under PBL-mötena underlättas om man följer en viss struktur, och läkarutbildningen har i likhet med många andra valt De Sju Stegen som utarbetats vid Limburguniversitetet, Maastricht, Nederländerna.

Steg 1 
Vid veckans första träff får gruppen ett fall eller en utgångspunkt som gruppen ska arbeta med under veckan. Ofta är det en skiftlig berättelse om en patient och hennes/hans besvär. Arbetet börjar med att någon läser igenom texten högt och man går tillsammans igenom svåra ord eller begrepp i texten. På det sättet försäkrar man sig om att alla är helt klara över vad fallet handlar om.

Steg 2 
Nästa moment är att gruppen formulerar det eller de problem som finns i texten. "Problem" innebär de fenomen eller händelser i texten som ni inte helt förstår, och som behöver en förklaring. För att det fortsatta arbetet ska bli så bra som möjligt, är det ofta bäst att formulera problemet som en fråga. Anledningen till att det är viktigt att gemensamt formulera problemet i en text, är att alla i gruppen behöver veta vad den efterföljande diskussionen ska fokusera på. Nu är det nämligen dags att försöka förklara de fenomem eller händelser som beskrivs i fallet.

Steg 3 
Gruppen samlar ihop alla sina idéer och tankar kring problemet/problemen och de olika förslag på förklaringar de kan komma på. Det kan underlättas av en s.k brainstorm, där alla fritt och förutsättningslöst lägger fram de tankar och idéer de har. Detta kan vara den mest kreativa och roliga delen av arbetet - och sekreteraren måste vara alert och hänga med på tavlan.

Steg 4 
I detta steg är det dags för gruppen att tänka igenom de idéer som presenterades under brainstormen, och se om några av dem kan användas till ett eller flera försök till förklaringar. Gruppen försöker alltså sortera och strukturera de gemensamma tankarna, så att de byggs ihop till förklaringar som verkar någotsånär rimliga. Målet med steget är att gruppen ska ha en, eller flera, tänkbara förklaringar på problemet/problemen i form av figurer eller text.

Steg 5 
Under diskussionen i steg 4 kommer gruppmedlemmarna troligen att ha upptäckt att de kunskaper de hade med sig inte riktigt räckte till. De märker, att för att veta om de försök till förklaringar som gjorts är riktiga, finns det flera frågor som behöver besvaras. Dessa frågor skrivs på tavlan - de utgör  studiemålen för veckans studier.

Utvärdering
Innan det första av veckans PBL-möten avslutas är det viktigt att utvärdera det egna och gruppens arbete. Syftet är att utveckla arbetssättet och samarbetsklimatet. I detta steg är det särskilt viktigt att stämma av med handledaren att studiemålen är rimliga. Man bör också gå igenom kursens mål och se om det finns något inom samma område som PBL-fallet att ta med i era studierna i veckan. Dessutom är det viktigt att diskutera hur kursmålen kan tolkas.

Steg 6 
Det här steget omfattar den tid som går innan gruppen träffas för veckans andra PBL-möte. Det är nu självstudierna äger rum och de bedrivs som var och en vill: ensam eller i grupp, på bibliotek, caféer eller hemma, med kursböckerna eller på Internet. Studiemålen utgör en vägledning för självstudierna. Man kan behöva läsa  en del utöver studiemålen: man ska inte bara kunna förklara problemen utan känna att man förstått det sammanhang problemen och fallet hör hemma i. (Ibland kan det även finnas andra mål för kursveckorna, men då anger kursledningen eller studiehandledningen det.) Till hjälp har man också annan undervisning under perioden. t ex föreläsningar, laborationer, mikroskoperingsövningar, övningar i patient-läkarkommunikation, demonstrationer och under senare kurser även praktik i sjukvården.

Steg 7 
Inför veckans andra PBL-möte bör ordföranden ha förberett ett förslag till dagordning – studiemålen är inte alltid den bästa utgångspunkten för diskussionerna. Gruppen går igenom fallet och  problemformuleringarna igen, testar sina försök till förklaringar från det första mötet, diskuterar med hjälp av de nyvunna kunskaperna och försöker se sambandet med det man lärt tidigare under kursen. Det är viktigt att prioritera sådant som det varit svårt att förstå eller hitta information om. Förhoppningsvis ska gruppmedlemmarna efter det här mötet känna att de har lärt vad de behövde, och man får bra hjälp av de andra i gruppen om det är något man missat.

Utvärdering
Innan mötet avslutas är det viktigt att åter utvärdera det egna och gruppens arbete. Nu är det viktigt att också utvärdera vad man lärt sig och hur man lärt sig och få gruppens och handledarens synpunkter på det. Det är särskilt viktigt att  tillsammans med handledaren gå igenom kursens mål och stämma av hur långt man kommit i sina studier mot kursmålen. Fundera också över vad som lärts tidigare under kursen och diskutera om  tolkningen av kursmålen var rimlig.