Ett LU för alla

Anders Rasmussen är universitetslektor i associativ inlärning. Under sin föreläsning berättar han om adhd och autism ur ett biologiskt perspektiv. Han diskuterar också hur vi bättre kan förstå vilka personer som behöver stöd, och hur vi ska anpassa stödet på rätt sätt.

Anders Rasmussens profil i LU:s forskningsportal – portal.reserach.lu.se

Adhd och autism: biologi, utmaningar och anpassningar

Frågor till Anders

En del vill få bort sin ADHD-diagnos som vuxen för att kunna söka ett specifikt jobb. Kan man växa bort från en diagnos eller är många feldiagnostiserade?

Huruvida man får en diagnos beror på om man uppfyller kriterierna. Detta är både en bedömningsfråga och kan därför bli fel. Men det har också visat sig att vissa som uppfyller kriterier som barn inte gör det senare som vuxna. Det finns nog både såna som är feldiagnostiserade och även såna som växer ifrån.

Varför är det så många i Sverige som har ADHD?

Framförallt för att vi idag har resurserna för att upptäcka och hjälpa barn och vuxna med ADHD. Antalet diagnoser kan också påverkas av andra faktorer.

Borde inte sliden Hur vanligt är ADHD ha sagt Hur vanlig är en diagnos? Hur sätts normen diagnoserna mäts mot? Hur tänker du kring användandet av ordet ”risk” i förhållande till npf. "

Prevalens estimeras både utifrån antalet diagnoser men också baserat på hur egenskaperna är fördelade i en population. Till exempel antar man att det finns barn med ADHD även på platser i världen där ingen har diagnosen. Normerna sätt typiskt utifrån stora kontrollgrupper av barn som bedömts inte ha npf. Angående risk så tänker jag att risk ibland är en adekvat term om det handlar om risk att hamna i missbruk, kriminalitet etc. Sen finns det också positiva aspekter och med rätt hjälp så kan man minska “riskerna” markant.

Hur ser ni på snabb anpassningsförmåga till mönster och situationer i förhållande till diagnoserna högfungerande ADHD och Autism? Samt undersökande beteende i ett test? Personer som testar testet.

Snabb anpassningsförmåga är inget jag har stött på eller läst om, men det kan säkert tänkas att impulsivitet går hand i hand med handlingskraft (i positiv bemärkelse) i vissa situationer. Att testa testen innan är problematiskt utifrån ett diagnostiskt perspektiv. Det förekommer säkert

Hur ter sig lillhjärnan i diagnoser ADHD och Autism vad gäller de 7 intelligenserna? Exempelvis spatsial intelligens, högkänsliges vad gäller emotionell intelligens etc.? Tänker på högfungerande.

Detta har jag tyvärr inte koll på. Vet inte om det finns någon forskning på det (kanske…)

Gör ni även tester med vuxna eller unga vuxna (över 15 år)?

Ja, vi har en stor studie igång där vi testar vuxna just nu.

Finns det kopplingar mellan mängd sol, dagsljus, endorfin nivåer och D-vitamin i förhållande till olika länder? Vad gäller Diagnoser.

Det finns förmodligen korrelationer mellan alla dessa variabler. Det svåra är att avgöra om det finns kausalitet. Min gissning hade varit att om det finns kausala samband så är de svaga…

Saknas det något? Har du idéer eller frågor? Kontakta gärna Enheten för undervisningsstöd på digital@education.lu.se.