Entrustable Professional Activities (EPA)

EPA är centrala professionella, kliniskt relevanta aktiviteter som ingår i en läkares dagliga arbete. Läkarprogrammen i Sverige har definierat 10 EPA som läkare examinerade från en svensk läkarutbildning ska behärska (Tabell 1).

För att utföra en EPA krävs att läkaren eller läkarstudenten integrerar sina teoretiska kunskaper, sina praktiska färdigheter och sitt förhållningssätt. ”Entrustable” innebär att utbildningen har tillit till att studenten kan utföra aktiviteten. Den tilliten har uppnåtts genom att studenten förtjänat förtroendet (visat att hen är omdömesgill, förstår sina egna begränsningar och är att lita på) samt visat att hen kan genomföra aktiviteten. Det sistnämnda betyder att studenten flera gånger och i olika sammanhang visat att hen kan utföra aktiviteten patientsäkert under handledning.

För detta ändamål registreras observationer av studenten då hen utför professionella aktiviteter. Handledaren ska ange graden av självständighet hos studenten enligt en skala som är gemensam för läkarprogrammen i Sverige (Tabell 2). Handledaren ska vid dessa tillfällen också ge konkret återkoppling till studenten och studenten ska reflektera över detta alternativt formulera en plan på hur hen blir mer självständig. Tillsammans ingår observationer där studentens självständighet anges, handledarnas konkreta återkopplingar och studentens reflektion i en portfölj där studenten kan följa sin progression.

Varför används EPA vid läkarutbildningen?

• Tydliggör vilka aktiviteter som studenterna systematiskt behöver träna och bli självständiga i under sin utbildning
• Möjliggör stöd och konstruktiv återkoppling som konkretiserar vad och hur studenterna ska träna vidare för att uppnå målen
• Läkarstudenterna, läkarprogrammet, patienterna och övriga intressenter kan känna sig trygga med att studenterna tränat tillräckligt och visat att de klarar vardaglig praktisk sjukvård då de tar läkarexamen.
  
  

Hur kommer du som student att möta EPA under läkarutbildningen?

Under VIL (verksamhetsintegrerat lärande) får du som student träna på att ta hand om riktiga patienter och göra läkares arbetsuppgifter under handledning. Efterhand kan du själv genomföra alltmer utan att handledaren behöver ta över eller komplettera. Detta kräver mängdträning i många olika sammanhang , med många olika patienter och med många olika handledare.

Under träningen observerar handledaren dig och ger återkoppling. Handledaren värderar också specifikt hur självständig du var inom olika områden och vad du behöver jobba vidare med. Detta dokumenteras i ett digitalt formulär i QPS (Quality Progression System). Antingen fyller handledaren själv i formuläret eller så fyller handledaren och du i det tillsammans, dvs handledaren berättar vad du ska fylla i under respektive observationspunkt. I formuläret ska du också själv reflektera över vad som hände och hur du ska komma vidare.

När formuläret skickas in registreras informationen i din digitala portfölj där du kan följa din progression, sammanställa den återkoppling som du fått och ta reda på vad du behöver träna mer på. I portföljen kan du sortera den inkomna informationen bland annat utifrån de 10 nationella EPA. Eftersom EPA inte täcker hela innehållet i läkarutbildningen går den även att sortera på andra sätt.

Det går inte att garantera att alla studenter får träna på samtliga aktiviteter i tillräcklig omfattning med riktiga patienter. För att uppnå självständighet för vissa aktiviteter kan träning och/eller observationer i simulerad miljö behövas.

I slutet av läkarprogrammet förväntas du ha tränat och utvecklats så att du kan utföra samtliga EPA självständigt. Handledaren ska dock alltid finnas till hands om du behöver hjälp och ska alltid kontrollera det du gjort eftersom du som student aldrig får ta eget ansvar för patientomhändertagandet.

Tabell 1. Tio nationella EPA för läkares grundutbildning

Tabell 2. Nationella observationsskalor