Professionell utveckling (PU)

Ett professionellt förhållningsätt tränas under hela läkarutbildningen genom temat professionell utveckling (PU) som förenar flera olika delteman, vilka i sin tur bryts ner till separata moment på de olika kurserna. Professionell utveckling är också delvis integrerad i kursernas övriga moment, bland annat i PBL, caseseminarier och i ViL på de kliniska terminerna.

Ett professionellt förhållningssätt innebär en integration av kunskap, färdighet och värderingsförmåga i läkarens yrkesroll. En läkare med professionellt förhållningssätt bygger sin verksamhet på en vetenskaplig grund och har förmåga att tillämpa denna grund i en klinisk kontext genom klokt kliniskt beslutsfattande. Organisatoriskt ligger vetenskapligt förhållningssätt som ett separat tema på läkarprogrammet i Lund.

En professionell läkare fokuserar på den individuella patienten i sin helhet, med dess fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Den kommunicerar med patienter, närstående och medarbetare på ett respektfullt och empatiskt sätt. Den har förmåga att samverka i intra- och interprofessionella team och utöva ett tydligt ledarskap. Den har tillägnat sig de kliniska färdigheter som tillhör yrket och strävar efter att verka enligt etiska principer och det juridiska ramverk som finns i utövandet av läkaryrket.

Ett visst samhällsansvar ingår i läkarens yrkesroll, att generellt verka för god hälsa. En professionell läkare har också god självkännedom, tar ansvar för sin utbildning och personliga utveckling samt bidrar till andras kompetensutveckling.

Nedan samlas några viktiga programövergripande dokument.

Basala kliniska färdigheter

Basala kliniska färdigheter utgör en introduktion i läkaryrkets praktiska del. Detta deltema innehåller under termin 1 momenten Läkarrollen och Basal omvårdnad inklusive praktikdag i sjukvården och särskilt boende i kommunen. På termin 2 är det sammanlagt en dag på rehabiliteringssjukhus/mottagning. På T3-T5 ligger klinisk undersökningsmetodik och ViL på vårdcentral (ca 2 dagar per termin). På termin 5 ligger dessutom ViL på infektionsklinik.

Deltemat undervisas genom teoretisk genomgång, praktiska övningar på varandra och övning i samband med patientmöten under ViL. Det examineras genom direkt observation av lärare samt genom OSCE på termin 5.

Medicinsk etik och juridik

Etiska frågeställningar är ständigt aktuella i läkaryrket. Varje medicinskt beslut grundas på vetenskapliga fakta men även på moraliska värderingar. Att urskilja och bedöma vilka värderingar som styr medicinska beslut, samt förhålla sig kritiskt till dessa, är en central kompetens för en läkare. Etik och juridik går ofta hand i hand och tillämpningsbara kunskaper inom bägge områden är nödvändiga.

Läkare bör kunna argumentera för sina medicinska beslut utifrån såväl fakta- som värdeaspekter. Det gäller att inte ta rutiner och praxis för givna, inte ens om dessa utgår från vetenskapliga eller politiska auktoriteter, utan ifrågasätta etablerade sanningar i ljuset av ny information. Ett etiskt förhållningssätt innebär samtidigt en ödmjukhet inför den egna kunskapen och lyhördhet för andras argument. Särskilt viktigt är det att beakta patienters värderingar och inom vilka ramar dessa får styra sjukvården.

Läkaren bör vara medveten om den särskilda moraliska och juridiska ställning som patienten har i modern sjukvård och patienters lagstadgade rätt till delaktighet i medicinska beslut. Ett etiskt förhållningssätt innebär också en tillämpning av de behandlingsalternativ som står till ens förfogande och individualisering av sjukvården till att passa den enskilda patienten, vilket även i vissa fall leder till beslut om behandlingsbegränsning. I dessa beslut ställs det etiska förhållningssättet och värderingsförmågan på sin spets och man kan av läkaren kräva dels en grundlig argumentation för de beslut som fattas, dels att de ska kommuniceras enligt gällande riktlinjer.

Deltemat undervisas genom föreläsningar, egna reflektioner och gruppövningar. På termin 7 sker en redovisning med kamratåterkoppling i grupp. Det examineras genom aktivt deltagande i obligatoriska moment, frågor i kunskapsproven samt inlämningsuppgifter.

Konsultationsmetodik

Att kommunicera med patienter utgör grunden i det kliniska arbetet. På läkarprogrammet arbetar vi enligt den patientcentrerade konsultationen i tre steg. Dessa steg är: patientens del, läkarens del och den gemensamma delen. Läkarens uppgift är att förstå och tillämpa sätt att kommunicera, som underlättar för att på ett effektivt sätt skapa en förtroendefull patient-läkar-relation och därigenom kunna klargöra patientens agenda inklusive tankar, oro och önskan och i samråd med patienten förankra en åtgärdsplan.

Vi använder oss även av SPIKES, en modell för att förmedla svåra besked.

Deltemat undervisas genom scenarioövningar, övning under ViL samt videoinspelade patientsamtal med återkoppling. Det examineras genom frågor i kunskapsprovet på termin 3, OSCE på termin 5 och en reflektion kring egna färdigheter och utvecklingsområden på termin 11.

Länkar till instruktionsfilmer:

Teamsamverkan och ledarskap samt interprofessionellt lärande

I utövandet av läkaryrket krävs förmåga att kommunicera och utöva ledarskap i olika sammanhang. Interprofessionellt lärande äger i nuläget rum främst på Klinisk utbildningsavdelning (KUA) och under Utbildning i samverkan (UIS) på termin 11. Under KUA och andra interprofessionella moment tränas läkarstudenter i att:

Samarbeta i ett interprofessionellt team
Få förståelse för de olika professionernas ansvars- och kompetensområden
Planera, leda och fördela arbetsuppgifter
Ge och ta emot handledning och återkoppling
Använda sin yrkesspecifika kompetens i teamarbetet
Dokumentera, utvärdera och rapportera bedömningar och åtgärder

Ett viktigt verktyg för att förstå och kommunicera med varandra inom sjukvården är SBAR Links to an external site.. De gemensamma kompetenserna för vårdprofessioner som kallas kärnkompetenser består av: personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap och kvalitetsutveckling, säker vård och informatik.

Deltemat undervisas genom gruppövningar på termin 1 och 4, ViL på de kliniska terminerna, kursen Interprofessionell samverkan (IPS) på termin 10 samt i programgemensamma caseseminarier på termin 11 (UIS). Det examineras genom deltagande i obligatoriska moment, observation av kliniska färdigheter och inlämningsuppgifter.

Medicinsk humaniora

På medicinska fakulteten vid Lunds universitet har vi en tvärvetenskaplig resurs i form av Birgit Rausing centrum för medicinsk humaniora. Medicinsk humaniora är inget eget deltema under professionell utveckling men det är integrerat i olika moment på flera terminer under programmet.

Medicinsk humaniora för in humanistiska perspektiv och färdigheter i läkarutbildningen för att stärka studenternas professionella och personliga utveckling på väg in i yrkeslivet. Syftet med medicinsk humaniora är att med hjälp av skönlitteratur och andra konstarter bredda och fördjupa förståelsen för den egna yrkesrollen. Den öppnar upp för en fördjupad reflektion över kliniska situationer och svåra beslut men även över läkaryrket samt patienters och närståendes upplevelse av sjukvården samt existentiella frågor.

Under dina studier uppmuntras du att ta del av skönlitterära böcker, filmer och andra humanistiska uttryck som belyser patient-läkarrelationen. En lista med tips återfinns på följande länk:

Bredvidläsning Download Bredvidläsning

Tillbaka till toppen