Informationen på denna sida finns också för nedladdning;

Om läkarutbildningen vid Lunds universitet

Denna sida ger information som kan vara av värde för ämnesansvariga, både som introduktion och senare. Det kan även vara av värde för andra inom utbildningen. Sidan är inte styrande utan sammanfattar information från olika källor för en samlad överblick över läkarprogrammet vid Medicinska Fakulteten, Lunds universitet ur ämnesansvarigas perspektiv.

Lunds universitet antar 140-145 studenter till läkarprogrammet både vår- och hösttermin.

Kurser och program/Läkarprogrammet | Lunds universitet

Läkarprogrammet är 12 terminer långt och leder till läkarexamen, vilket ger behörighet till läkarlegitimation som utfärdas av Socialstyrelsen.

Läkarutbildningens mål definieras i Högskoleförordningen (1993:100), bilaga 2, Examensordning. Examenstillstånd utfärdas av Universitetskanslersämbetet (UKÄ) och ger lärosätet rätt att utfärda examen. Det är också UKÄ som har tillsynsansvar och kontrollerar utbildningens kvalitet. Idag har sju universitet i Sverige examenstillstånd för läkarexamen.

Läkarprogrammet vid Lunds universitet är en grundutbildning inom Medicinska fakulteten som bedriver undervisning på tre kursorter: Lund, Malmö och Helsingborg. Kliniska delar av utbildningen sker i samarbete med sjukvården i Region Skåne, Halland, Kronoberg och Blekinge.

Tidigare var läkarutbildningen 11 terminer lång. Den sista kullen studenter inom den utbildningen tar examen VT 2026. De behöver göra AT för att kunna ansöka om legitimation. På Lunds universitet finns det möjlighet att byta program från det äldre till det nya läkarprogrammet. Detta görs efter individuell prövning och vissa moment behöver kompletteras. Mer information finns nedan:

Styrdokument (kursplaner och utbildningsplan) /Ny läkarutbildning (12 terminer) /Information om införande av sexårig läkarutbildning

Ledningsstruktur

Medicinska fakultetens Grundutbildningsnämnd (GUN) har övergripande ansvar för alla fakultetens utbildningar på grund- och avancerad nivå.

Grundutbildningsnämnden | Intramed

Programnämnden för läkarutbildning (PNL) ansvarar för utveckling, planering och ledning av läkarprogrammet och dess kurser.

Programnämnden för läkarutbildning (PNL) | Intramed

PNL leds av ordförande och består utöver detta av femton ledamöter varav åtta är lärare, två representerar yrkeslivet, en representerar administrationen och fyra är studentledamöter.

Under PNL finns Examinationskommittén, Studiesociala kommittén, Internationella kommittén och Programledningen. Programledningen utgörs av PNLs ordförande, programdirektör, examinationskommitténs ordförande, ställföreträdande programdirektör med ansvar för grundnivån, avdelningschef för kursadministration, samt studentrepresentant. Det finns även en kursplansberedning. Såväl kursplansberedning som kommittéer har studentrepresentanter.

För varje kurs finns en kursansvarig och en examinator. För de flesta kurser på grundnivån (T1-T5) finns dessutom biträdande kursansvarig och på de flesta kliniska kurser (T6-T9) finns kursortsansvarig på respektive kursort. Det finns några programövergripande teman som berörs på de flesta terminer och för dessa finns temaansvariga.

Det finns även ansvariga personer för ämnen, delteman och tematiska ämnen som beskrivs nedan.

Kursadministrationen finns samlad i en avdelning för kursadministration som leds av en avdelningschef.

Utbildningens organisation och struktur

Utbildningsplan

Utbildningen beskrivs i en utbildningsplan:

Styrdokument (kursplaner och utbildningsplan) /Utbildningsplan MALÄB

I utbildningsplanen ingår även examensmålen. I dess appendix definieras:

vilka kurser som ingår i programmet
vilka kliniska situationer studenterna förväntas hantera och förhålla sig till efter genomgången utbildning
vilka Entrustable Professional Activities (EPA) som studenterna ska klara med stabilitet och definierad grad av självständighet
riktlinjer för internationalisering

Kursplaner, kurser, ämnen, teman, delteman och tematiska ämnen

Kursplaner

Kursernas innehåll definieras i kursplaner där kursens mål, innehåll och examination beskrivs. De flesta kurserna på läkarprogrammet löper över en termin.

Ämnen

Inom en kurs kan det finnas ett flertal ämnen. Det är tydligast på T6-T9 där ämnen ofta motsvaras av en klinisk specialitet. Undervisning inom ett ämne benämns delkurs i schemat (TimeEdit). Ämnet har ofta sin huvudsakliga undervisning inom en specifik kurs på läkarprogrammet och det finns ofta en ämnesansvarig på varje kursort.

Teman

På läkarprogrammet finns tre övergripande teman vars undervisning löper som strimmor över flera kurser på programmet: Professionell utveckling (PU), Vetenskapligt förhållningssätt (VF) och Hälsofrämjande perspektiv (HP). Varje tema har i sin tur specificerade delteman. För delteman inom PU och HP finns utsedda ansvariga personer. Teman och delteman motsvarar oftast inte en klinisk specialitet. Beskrivning av teman och delteman se nedan:

VIL och lärandeaktiviteter/Teman/Professionell utveckling
VIL och lärandeaktiviteter/Teman/Vetenskapligt förhållningssätt
VIL och lärandeaktiviteter/Teman/Hälsofrämjande perspektiv

Tematiska ämnen

Vissa ämnen undervisas löpande under flera kurser/terminer på läkarprogrammet. Ansvariga för dessa ämnen har uppgifter som stämmer med ämnesansvarigas, till exempel kontakt med kliniskt verksamhetsområde, men undervisningen sker mer som ett tema, det vill säga löpande över programmet. Dessa ämnen kallas tematiska ämnen. Exempel på sådana är Bild och funktion respektive Klinisk farmakologi.

Utöver detta kan det finnas andra ansvar inom kurser utifrån kursens struktur och behov.

Arbetsordning

Uppdrag inom Läkarprogrammet definieras i Arbetsordning för Programnämnden för läkarutbildning (PNL), se länk nedan under rubriken Arbetsordning och organisation:

Programnämnden för läkarutbildning (PNL)/Arbetsordning PNL | Intramed

Alla ansvariga inom läkarprogrammet ska ha ett Lucat-konto. Alla som håller i något undervisningsmoment bör också ha ett Lucat-konto. Det gäller dock inte handledning under Verksamhetsintegrerat lärande (VIL).

Ingående arbetsuppgifter för ämnesansvarig, deltemaansvarig och ämnesansvarig för tematiska ämnen beskrivs nedan (se även bilaga Övergripande fördelning av ansvar och arbetsuppgifter).

Ämnesansvarig

Ämnesansvariga har ett gemensamt övergripande ansvar för ämnet på alla orter och på de kurser där ämnet ingår. Ämnesansvariga ska även vara resurs för grundnivåns kurser om där finns behov att rekrytera lärare inom ämnet som kan bidra i dessa kurser.

Ämnesansvariga ansvarar gemensamt för kvaliteten i undervisningen inom ämnet.
Ämnesansvarig ansvarar för planering, genomförande, uppföljning och utveckling av läraktiviteter och material på Canvas inom ämnet.
Ämnesansvarig bistår examinator i att säkerställa att examinationsuppgifter, t ex TKP-frågor och eventuella OSCE-stationer, tas fram inom ämnet.
Ämnesansvarig ansvarar för information till och dialog med den kliniska verksamheten (t ex läkare, annan personal som deltar i undervisning, berörda chefer).
Ämnesansvarig ansvarar för uppföljning av verksamhetens bidrag till programmet.
Ämnesansvarig bistår examinator genom att granska portföljuppgifter inom ämnet samt att se till att eventuella OSCE-stationer bemannas.

Deltemaansvarig

Deltemaansvarig har ansvar för ett deltema som ofta löper över flera terminer och som oftast inte är ett traditionellt ämne kopplat till en klinisk specialitet.
Deltemaansvarig ansvarar för kvaliteten i och utveckling av undervisningen inom deltemat.
Deltemaansvarig ansvarar för planering, genomförande och uppföljning av läraktiviteter och material på Canvas för egna undervisningsmoment inom deltemat.
Deltemaansvarig ansvarar för att ta fram handledar-/lärarinstruktioner och underlag för undervisningen i de fall ämnet undervisas integrerat i undervisning som bedrivs inom annat deltema/ämne.
Deltemaansvarig bistår examinator i att säkerställa att examinationsuppgifter, t ex frågor, tas fram inom deltemat.

Ämnesansvarig för tematiska ämnen

Ämnesansvarig för tematiska ämnen har ett övergripande ansvar för ämnet på alla orter och på de kurser där det tematiska ämnet ingår.
Ämnesansvarig för tematiska ämnen ansvarar för kvaliteten i och utveckling av undervisningen inom det tematiska ämnet.
Ämnesansvarig för tematiska ämnen ansvarar för planering, genomförande och uppföljning av läraktiviteter och material på Canvas av undervisning för egna undervisningsmoment inom det tematiska ämnet.
Ämnesansvarig för tematiska ämnen ansvarar för att ta fram handledar-/lärarinstruktioner och underlag för undervisningen i de fall det tematiska ämnet undervisas integrerat i undervisning som bedrivs inom annat ämne.
Ämnesansvarig för tematiska ämnen bistår examinator i att säkerställa att examinationsuppgifter, t ex frågor, tas fram inom ämnet.
Ämnesansvarig för tematiska ämnen ansvarar för information till och dialog med den kliniska verksamheten (till exempel läkare, annan personal som deltar i undervisning, berörda chefer).
Ämnesansvarig för tematiska ämnen ansvarar för uppföljning av verksamhetens bidrag till programmet.

Undervisning

Läkarprogrammet arbetar för ett studentcentrerat och aktivt lärande. För T6-T9 gäller att undervisningen ska vara likvärdig på de olika kursorterna. Till exempel används samma undervisningsmaterial vid Case oavsett kursort. Olikheter i sjukvårdens struktur kan emellertid innebära att vissa moment inte är identiska, vilket framför allt gäller VIL.

Vissa undervisningsmoment är obligatoriska och examinerande. Detta definieras i kursplanen.

Problembaserat lärande (PBL), Case och Team-based learning (TBL)

PBL och Case (beskrivs på länken nedan) samt TBL är bärande undervisningsformer inom läkarprogrammet (se tabell nedan).

VIL och lärandeaktiviteter/Lärandeaktiviteter/Problembaserat lärande PBL) och CASE

Termin	Bärande undervisningsform
T1-T4	PBL – problembaserat lärande
T5	TBL – teambaserat lärande
T6-T9	Case
T11-T12 (ny utbildning)	TBL – teambaserat lärande

MedCul har återkommande utbildningar och fortbildningar i PBL, Case och TBL. Ämnesansvariga informerar lärare som undervisar inom ämnet och ansvarar för undervisningens kvalitet

Undervisa och handleda/Undervisning på grundutbildningsnivå/Aktiviteter på MedCUL | Intramed

Övriga undervisningsformer

Övrig undervisning utgörs framför allt av föreläsningar, seminarier, färdighetsträning, scenarier och verksamhetsintegrerat lärande (VIL). På kurserna i vetenskaplig teori och tillämpning och examensarbete finns projektarbete som ska sammanställas i uppsats. Undervisningsform för enskilda moment beskrivs i schemat i TimeEdit.

Verksamhetsintegrerat lärande (VIL)

VIL sker i sjukvården och studenterna medverkar i vården under handledning. VIL-placeringar ska ha definierade mål som är kända av studenter och handledare. VIL-placeringen ska vara utformad så att studenterna aktivt kan arbeta för att uppnå målen. Läkare som handleder studenter ska ha handledarkompetens.

Kursvärderingar och uppföljningar ska användas för att utveckla VIL. Ämnesansvariga ansvarar för planering av VIL, för kontakter med verksamheten och uppföljning av VIL inom sitt ämne. VIL är alltid obligatorisk.

Allmän information om VIL till studenter finns i modulen VIL och lärandeaktiviteter på nedanstående länk:

VIL och lärandeaktiviteter/Lärandeaktiviteter

Verksamhetens ansvar vid VIL beskrivs på nedanstående länk:

Organisation & styrning/Ekonomi/läkarutbildningens ALF-medel/Verksamhetens ansvar | Intramed

VIL klassificeras i olika kategorier (t ex avdelning, akutmottagning, operation) som är kopplade till hur stort intrång studenten gör i verksamheten och till hur mycket utrymme det ska finnas för handledning och återkoppling. Vid VIL-kategorier som har högre ersättningsnivå, t ex avdelning eller akutplacering, förväntas studenten få återkoppling vid flera tillfällen under en arbetsvecka (för VIL-kategorier och ersättning, se under rubriken Ekonomi längre ner i detta dokument).

Vid VIL är både sjukvården och universitetet ansvariga för studentens arbetsmiljö. Om ett olycksfall med risk för skada eller ohälsa uppstår vid VIL ska studenten rapportera detta i universitetets IA-system:

Stöd & redskap/Studiemiljö & hälsa/Vid skada eller olycka | Studentwebben

Inga sekretessbelagda uppgifter får anges där. I vissa fall kan också en rapport i sjukvårdens system behövas. Studentens handledare bedömer om en sådan avvikelserapport behövs och ansvarar för denna rapportering.

Examination

All examination genomförs med hjälp av mjukvaran Quality and Progress System (QPS).

Teoretiskt kunskapsprov (TKP)

Det teoretiska kunskapsprovet utgörs av flervalsfrågor Multiple Choice Questions (MCQ) av typen Single Best Answer (SBA). Examinationsformen används på samtliga kurser på T1-T9.

Examination/Teoretiska kunskapsprov (TKP)

Frågeskrivare konstruerar frågor i QPS. Examinatorn sammanställer provet och leder en granskningsgrupp som säkerställer validitet och reliabilitet i TKP-frågorna. Instruktioner för hur man konstruerar MCQ-frågor finns på länken nedan:

För medarbetare/Till dig som är frågeskrivare | QPS - Quality and Progress System

Studenter som går det 6-åriga programmet kommer på T11 att genomföra ett examinerande programövergripande kunskapsprov som omfattar kunskaper från T1-T9.

Det programövergripande teoretiska kunskapsprovet skall också genomföras efter bästa förmåga en gång per termin av studenter på T2-T10. Studenten behöver inte uppnå en viss poäng. Genomfört prov ingår i portföljexaminationen för dessa kurser.

Praktiskt Prov (PP)

PP i form av Objective Structured Clinical Examination (OSCE) finns på kurserna Klinisk förberedelse (KF) på T5, Klinisk medicin 1 (KM1) på T6 och Klinisk medicin 3 (KM3) på T8 samt delvis på Klinisk medicin 5 (KM5) på T11. Proven genomförs på Practicum under ledning av examinator.

Examination/Praktiska Prov (PP)

Direct Observation of Procedural Skills (DOPS) finns på Klinisk medicin 2 och Klinisk medicin 4 (T7 och T9). Proven genomförs under VIL och dokumenteras i QPS.

Kursportfölj (KP)

KP är det centrala examinationsmomentet på de flesta kurser, särskilt under den senare delen av programmet. I kursportföljen samlar studenten underlag som visar progression och måluppfyllelse såsom reflektioner, observationer och återkoppling i VIL, inlämningsuppgifter eller deltagande i obligatoriska moment. Till exempel ingår aktivt deltagande på Case-undervisning i portföljexaminationen. All portföljdokumentation och examination sker i QPS.

Examinationer i samband med uppsatser

Under kurserna Vetenskaplig Teori och Tillämpning (VTT, T5) och Examensarbete i Medicin (ExM, T10) finns även examinerande moment som rör de vetenskapliga arbeten som studenterna skriver och muntligt redovisar samt opponerar på medstudenters arbete.

Problembaserat lärande (PBL)

PBL är ett eget examinerande moment på T1-T4. Här bedöms bland annat studentens utveckling inom kommunikation, ledarskap ochåterkoppling.

Morfologiprov

Under kurserna Rörelse och Nervsystemet (RoN, T2) och Homeostas (Hom, T3) finns även så kallade morfologiprov som är mindre omfattande teoretiska prov med kortsvarsfrågor kring deskriptiv anatomi och/eller histologi.

Basalt Professionellt Förhållningssätt (BPF)

BPF ingår som provmoment både under de tidiga kurserna (BPF-PBL) och senare kliniska kurser (BPF-VIL). BPF handlar om allvarliga och ovanliga händelser där studenten påtagligt åsidosätter det professionella förhållningssättet. Detta kan t ex röra sig om att gruppens arbete i PBL allvarligt motverkas eller att patientsäkerheten eller förtroende för sjukvården hotats i VIL.

I de flesta fall ska studenten först få en varning men i särskilt allvarliga fall kan examinator omedelbart underkänna momentet utan föregående varning. Så snart provmomentet blir betygsatt som underkänt får studenten inte delta i kursens VIL eller kursens examinationer, inkluderat obligatoriska moment. Examinator ska upprätta en individuell studieplan som studenten måste uppfylla innan hen kan återgå till kursen.

Om man som handledare anser att det finns risk för att studenten hotar patientsäkerheten eller allvarligt skadar sjukvårdens rykte ska detta rapporteras. Skyndsam kontakt bör tas med examinator.

Examination/Basalt professionellt förhållningssätt (BPF)

KUL

Kompletteringsutbildning för läkare med examen utanför EU/EES är ett eget utbildningsprogram vid Medicinska fakulteten vid Lunds universitet.

Kompletterande utbildning för läkare med examen utanför EU/EES och Schweiz Schweiz | Lunds universitet

Varje termin antas 5 studenter. Studenterna går tillsammans med läkarstudenter under delar av KM1, hela KM4 och nuvarande T11. KUL-utbildningen kommer precis som läkarprogrammet att bli legitimationsgrundande. Studenterna kommer då att gå kurserna ISH1 och ISH2 på T11 och T12. KUL-studenter examineras med TKP, PP, KP och BPF på samma sätt som studenter på läkarprogrammet.

KUL har en programansvarig lärare som också vanligtvis är examinator för samtliga kurser inom KUL. Ämnesansvariga och deltemaansvariga har samma ansvar för KUL-studenter som för studenter på läkarprogrammet i de fall KUL-studenterna samläser med läkarstudenter.

Internationella kurser och placeringar

Internationella kommittén ansvarar för internationella utbyten inom läkarprogrammet och för inresande studenter.

Inresande

Vid Lunds universitet ges internationella kurser inom det medicinska området utanför läkarprogrammet. Dessa kurser ges på engelska.

Study at the Faculty of Medicine/Exchange studies/Medicine | Faculty of Medicine, Lund University

Utländska svensktalande studenter kan antas på vissa av läkarprogrammets kurser (T4 och T6-T9).

För läkarstudenter från andra universitet som önskar praktik finns det möjlighet att antas till ”Clinical placement for exchange students” om det universitet studenten går på har ett mobilitetsavtal med Medicinska fakulteten på Lunds universitet.

Study at the Faculty of Medicine/Exchange studies/Medicine Clinical placements for exchange students | Faculty of Medicine, Lund University

Frågor om denna typ av placeringar kan hänvisas till christina.jeppsson@med.lu.se

Utresande

Läkarstudenter vid Lunds universitet kan genomföra specificerade delar av utbildningen vid utländskt universitet vilket uppmuntras av programmet och bidrar till ökad internationalisering. Beskrivning av dessa möjligheter finns på nedanstående länk:

Internationella möjligheter/Studera utomlands/Läkarprogrammet | Studentwebben

Möjlighet till internationellt utbyte finns på termin 5 och termin 10 (vetenskapligt arbete), på termin 7-9 och genom Breddnings-och Fördjupningskurser på termin 11. På termin 7-9 kan studenterna göra 4 eller 8 veckors placeringar vid ett partneruniversitet efter överenskommelse med examinator och med ett upprättat ”learning agreement”.

Ekonomi

Läkarprogrammet finansieras av statliga medel dels i form av anslag till universitetet, dels i form av ALF-medel till Region Skåne. Region Skåne och Lunds universitet utgör en ALF-region. Det nationella avtalet och det regionala ALF-avtalet samt regionala överenskommelser reglerar verksamhetens bidrag till läkarutbildningen och ersättning till verksamheter inom sjukvården.

För samtliga regioner utanför Skåne (Region Halland, Region Kronoberg och Region Blekinge) och privata vårdgivare som läkarprogrammet samarbetar med gäller samma grundläggande överenskommelser. För regionerna finns även lokala avtal.

För läkare/lärare med anställning inom sjukvården utgår alltid ersättning till verksamheten och undervisning ska bedrivas inom ramen för tjänsten. Beskrivning av ersättning finns på nedanstående länk:

Organisation & styrning/Ekonomi/läkarutbildningens ALF-medel/Verksamhetens ansvar | Intramed

För en undervisad timme Case eller seminarium utgår även en timme för förberedelse. För en föreläsningstimme utgår två timmars förberedelse. Förberedelsetiden ska bland annat användas till att hålla undervisningen och material till denna uppdaterad.

VIL ersätts utifrån den insats som förväntas från verksamheten, vilket beskrivs på länken nedan:

Organisation & styrning/Ekonomi/läkarutbildningens ALF-medel/Verksamhetens ansvar/Beräkning av VIL | Intramed

Vid VIL på t ex avdelning, akutmottagning eller narkos ersätts verksamheten för 1 timme och 15 minuters läkartid/student och dag. Studenten ska vid varje pass observeras och få återkoppling registrerad i QPS.

Vid VIL på vårdcentral (T2-T11) ersätts enheten med 2 timmar läkartid/dag. Studenten ska vid dessa placeringar ges mycket tid för patientinteraktion och ska få handledning. Studenten ska vid varje pass observeras och få återkoppling registrerad i QPS.

Det finns också andra typer av VIL, t ex kandidatmottagning, där enheten ersätts enligt fastställda regler.

Handledning och handledarutbildningar

Lunds universitet och Region Skåne har definierat vilka mål en handledare ska ha uppnått för handledning av läkarstudenter och läkare under utbildning. Dessa mål tillämpas också för VIL utanför Region Skåne.
Det finns handledarutbildningar inom Lunds universitet och inom Region Skåne (t ex ST-handledarutbildningar) som leder till måluppfyllelse. För handledarutbildningar inom Lunds universitet, se länk nedan.

Undervisa och handleda/Kurser i klinisk handledning | Intramed

Det är också möjligt att komplettera delar av målen genom att utföra digitala utbildningar, se länk nedan:

Kliniskhandledning.se

Handledarintresserade som uppfyller målen kan söka till Handledarakademin.

Handledarakademin (kliniskhandledning.se)

Gemensamma möten där ämnesansvariga regelbundet deltar kring undervisning

Ett flertal återkommande möten kring undervisning äger rum regelbundet:

Terminsråd

Terminsråd

Minst en gång per termin skall kurser på läkarprogrammet genomföra ett gemensamt möte där man diskuterar kursens upplägg, återrapportering, programbokslut från föregående termin, planering och liknande. Frågor om diskriminering och trakasserier ska lyftas. Kursansvarig (samt i förkommande fall biträdande kursansvarig), examinator, kursortsansvariga, ämnesansvariga, administratörer och studentrepresentanter skall närvara. Om kursen finns på flera orter ska ett terminsråd vara gemensamt för samtliga orter.

Lokala terminsråd

Minst en gång per termin skall lokalt terminsråd genomföras för kurserna KM1-KM4. Lokal kursortsansvarig, ämnesansvariga, administratör och studeranderepresentanter skall närvara.

Övriga möten

Startup-möte

Äger rum i samband med höstens terminsstart varje år och är riktat till ämnesansvariga på klinisk nivå samt deltema- och temaansvariga.

Digitala plattformar

Canvas

Canvas är läkarprogrammets lärplattform där studenter och lärare kan ta del av information som berör de kurer de är registrerade på. Det finns också en Canvassida som är öppen för alla.
Som lärare får du tillgång till Canvas genom din kursadministratör. Du loggar in med ditt Lucat.

QPS

QPS är läkarprogrammets plattform för examination. Alla examinerande uppgifter lämnas in och bedöms i QPS (vissa valbara kurser är undantagna). Även de observationer som görs på VIL och dokumenteras i formulär är underlag för examination och dokumenteras i QPS. Teoretiska kunskapsprov skapas i QPS. Studenter har tillgång till sina resultat programövergripande.

Som lärare får du tillgång till QPS genom din kursadministratör. Du loggar in med ditt Lucat.

Här finns samlad information till dig som medarbetare:

Till dig som är medarbetare | QPS - Quality and Progress System

TimeEdit (TE)

TimeEdit är det schemaverktyg som används på läkarprogrammet. Utöver tid, plats, student/studentgrupp och lärare definieras undervisningen avseende kurs, delkurs, undervisningsform och titel. Det finns även möjlighet att göra kommentarer. Schemat går bra att ladda ner i telefonen. Länk till TE-guide:

Schema, deadlines, kontaktuppgifter och kurslitteratur/Schema och TimeEdit

MedCUL

MedCUL är Medicinska fakultetens verksamhet för undervisning och lärande. Genom MedCUL kan du få stöd i att utveckla utbildningens kvalitet och din pedagogiska kompetens.

MedCUL erbjuder bland annat högskolepedagogisk utbildning, workshops, seminarier och andra resurser.

Undervisa och handleda/Undervisning på grundutbildningsnivå/Aktiviteter på MedCUL | Intramed

Bibliotek

Fakultetens bibliotek tillhandahåller elektroniska och fysiska resurser till studenter och lärare. Inom medicin och hälsa finns till exempel Complete anatomy, Cochrane interactive learning m.fl (se länk nedan).

Biblioteket, via kontaktbibliotekarie Maria Björklund, bidrar till undervisningen inom flera områden och mer specifikt inom vetenskapligt förhållningssätt. Här kan du läsa om vilket stöd du kan få:

Undervisa och handleda/Undervisning på grundutbildningsnivå/Kontakt bibliotekariernas stöd till lärare & kursansvarig | Intramed

Användbara länkar för dig som undervisar

Enheten för undervisningsstöd:
Hem | För lärande i en digital värld (education.lu.se)

Du kan få stöd, utbildning och handledning i digitala lärverktyg, få hjälp med inspelningar på plats:
Använda video i undervisning: produktionsstöd, lån av utrustning och support | Intramed

Information till dig som undervisande personal finns samlad på nedanstående länk:
Undervisa och handleda | Intramed

Studieverkstaden kan anlitas för föreläsningar, workshops m.m.:
Forska och utbilda/Stöd till utbildning/Studentstöd/Studieverkstaden | Medarbetarwebben

Stöd till studenter

Läkarprogrammets studievägledare finns tillgängliga för rådgivning och stöd t ex om studieteknik, svårigheter i studiesituation, vid studieuppehåll, behov av komplettering eller vid frågor om tillgodoräknande. Se information på Canvas:
Studievägledning, regelverk och studiesociala ärenden/Studievägledning

Det studiesociala regelverket reglerar mycket av detta och även val och byte av kursort:
Studievägledning, regelverk och studiesociala ärenden/Studiesocialt regelverk

Bilaga

Bilaga - Övergripande fördelning av ansvar och arbetsuppgifter