Information från jurist vid Region Skåne

Den anvisning som finns inom Region Skåne gällande hälso- och sjukvårdsstuderandes användning av journalmaterial gäller främst tillgången till patientuppgifter. Det följer av anvisningen och av Patientdatalagen (2008:355), PDL, att studerande i samband med sin kliniska utbildning får ta del av journaluppgifter om en patient under förutsättning att studenten anses ha en vårdrelation till patienten. För att ha en vårdrelation med patienten, måste studenten på något sätt delta i dennes vård.

Den uppenbara risk som uppstår om man som handledare låter studenter ta hem testkopior, samt göra journalutkast på den egna datorn och överföra informationen till handledaren via usb eller mejl, är att studenten och handledaren gör sig skyldig till att röja hälso- och sjukvårdssekretessen.

Bestämmelsen om att det råder sekretess i hälso- och sjukvården återfinns i 25 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL. Där sägs att uppgifter om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden inte får lämnas ut om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. För att en enskild ska lida men krävs att uppgifterna är hänförliga till en viss individ. Så länge uppgifterna inte är hänförliga till en individ på något sätt, är de avidentifierade. Ifråga om de tillvägagångssätt du beskriver att informationen hanteras på, tänker jag att det i teorin förvisso går att göra avidentifierade journalanteckningar och skicka mejl/använda usb där informationen är avidentifierad. Frågan är dock hur säker man som handledare kan vara på att studenten har avidentifierat materialet helt. All hälso- och sjukvårdspersonal har nämligen följande ansvar enligt 2 kap. 20 § i Socialstyrelsens föreskrifter (2008:14) om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården:

”Den hälso- och sjukvårdspersonal, entreprenör, uppdragstagare eller annan som arbetar för en vårdgivare eller som har slutit avtal med en vårdgivare ska

1. ansvara för att personliga lösenord och hjälpmedel för autentisering inte kan bli tillgängliga för obehöriga,

2. ansvara för att datorer eller andra informationsbärare som har använts inte lämnas utan att patientuppgifterna är skyddade från obehörig åtkomst, och

3. endast ta del av patientuppgifter, om han eller hon deltar i vården av patienten eller av något annat ändamål som anges i 2 kap. 4 och 5 §§ patientdatalagen (2008:355) behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården.”

Ifråga om testblanketter gäller för övrigt att dessa inte är avidentifierade om de har en kodnyckel av något slag, t.ex. ett nummer som går att koppla samman med en person. Det ska överhuvudtaget inte gå att koppla samman informationen med patienten för att något ska vara avidentifierat.

Bestämmelserna om sekretess och om hur informationen får hanteras i hälso- och sjukvården handlar om att bevara allmänhetens förtroende för hälso- och sjukvården. Det framstår inte som så seriöst och patientsäkert att studenter behandlar denna typ av uppgifter i sitt hem. Vidare säger 6 kap. 1 § patientsäkerhetslagen (2010:659) att patienten ska visas omtanke och respekt. Min personliga bedömning utifrån allt det sagda därför att dokumentationen i och för sig inte måste, men absolut bör skötas på respektive mottagning och inte i studentens hem. Därmed kommer man även undan all den övriga osäkra hanteringen. Ytterst är det en arbetsledningsfråga som bör diskuteras med ansvarig verksamhetschef.