1. Kursens benämning

Plastikkirurgi och fördjupning av basal kirurgisk teknik

2. Kursens syfte och kompetensmål

Syfte

Studenterna ska ges möjlighet att fördjupa sina basala kirurgiska färdigheter. Evidensbaserad handläggning och behandling betonas. Dessutom ska kursen ge studenterna kännedom om det plastikkirurgiska sjukdomspanoramat och vetenskapsfältet. Kursen är fokuserad på grundläggande färdigheter och kunskaper som studenten har användning för vid kommande AT-tjänstgöringen.

Kompetensmål

Efter avslutad kurs ska studenterna kunna:

Kunskap och förståelse:

Förklara mekanismer för sårläkning.

Redogöra för medfödda avvikelser (Läpp-käk-gomspalt, mikroti, kärlmissbildningar och hypospadi), lymfödem, bröstreduktion och basala plastikkirurgiska
Redogöra för indikationerna för plastikkirurgisk behandling av brösthyperplasi och hängbuk.

Färdigheter och förmåga:

Bedöma med vilken teknik ett sår ska förslutas, lämpligt sutur- och omläggningsmaterial till olika sår samt lämplig lokalbedövning.
Redogöra för sterilitet i samband med operation och identifiera vanliga kirurgiska instrument och redogöra för vad de används till.
Redogöra för hur man bedöma en mindre brännskada och hur man journalför
Redogöra för hur man tar en delhud och en fullhud, syr in dem, lägger om dem samt, hur dessa patienter ska eftervårdas.
Redogöra för möjligheter och begränsningar vad gäller ärrkorrektion.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Värdera när en remiss för plastikkirurgisk bedömning är indicerad och vilken information som ska ingå i remissen.
Reflektera över plastikkirurgisk forskning - kunna applicera de olika stegen i evidensbaserad medicin på basal kirurgisk teknik, dvs. problemformulering, litteratursökning, värdering av vetenskaplig artikel, artikeltolkning, syntes, kritisk återkoppling till aktuell klinisk frågeställning.

3. Kursens huvudsakliga innehåll och uppläggning

Innehåll

Tema för föreläsningar är:

Introduktion till den plastikkirurgiska specialiteten
Sårläkning.
Barnmissbildningar: Läpp-käk-gomspalt, mikroti, hypospadi, kärlmissbildningar.
Bröstkirurgi.
Hudtäckning: Delhud, fullhud och lambåer.
Lymfödem.
Brännskador.
”Att vara plastikkirurg och forskare”

Tema för case är:

Sår, inklusive kirurgiska sår, brännskadesår, trycksår samt plastikkirurgisk behandling av hudcancer, sårförslutning och ärrbehandling.
Barnmissbildningar, inklusive läpp-käk-gomspalt, mikroti, hypospadi och kärlmissbildningar.
Bröstkirurgi och remissindikationer för olika plastikkirurgiska tillstånd.

Tema för praktiska övningar

Sterilteknik och regler i operationssalen (med operationssjuksköterska och läkare) Kirurgiska instrument (med operationssjuksköterska och läkare)

Suturmaterial och omläggningsmaterial (med operationssjuksköterska och läkare) Olika suturtekniker och tekniker för lokalanestesi.

”Att skriva remiss till plastikkirurgen”

Tema för ”klinisk frågeställning”

Studenten och kursansvariga bestämmer gemensamt en klinisk frågeställning som ska besvaras på ett klinikmöte. Frågan ska besvaras i enlighet med principerna för evidence based medicine. En skriftlig redovisning, med referenser, ska ingå i studentens portfolio.

Upplägg

Översiktligt schema.

Föreläsningar

Introduktion till den plastikkirurgiska specialiteten
Sårläkning
Barnmissbildningar: läpp-käk-gomspalt, mikroti, hypospadi, kärlmissbildningar
Bröstkirurgi
Hudtäckning: Delhud, fullhud och lambåer
Lymfödem
Brännskador
”Att vara plastikkirurg och forskare”. I temat ingår ex. också utlandsuppdrag.

Föreläsningsämnena är valda för att ge översikt inom ämnen som studenterna ska kunna ”redogöra för” enligt kursmålen. Föreläsning ska vad gäller exempelvis bröstkirurgi ge en bredning i förhållande till case i bröstkirurgi. Case kommer att vara inriktat på de delar av bröstkirurgin där studenten ska kunna indikationer. Sårläkningsföreläsningen ska ge en bas som krävs för att kunna delta i case, samt för att kunna delta i gruppövningarna angående val av sutureringssätt, suturmaterial och omläggningsmaterial. Förutom att ge studenterna en kunskapsöversikt är föreläsningen bra för att kunna ge studenterna perspektiv på kunskapen, ett perspektiv som en föreläsare utvecklat genom mångårig forskning och undervisning. På så sätt kan en föreläsning ge ett perspektiv som inte kan fås genom kurslitteraturen. Detta uppfylls genom att föreläsningarna kommer att hållas av områdesansvariga överläkare och forskare. Föreläsningarna ”att vara plastikkirurg och forskare”, syftar dels till att ge en översikt över det plastikkirurgiska fältet samt en insikt i hur det är att kombinera kliniskt arbete och forskning.

Case:

2 angående Sårförslutning (inkl. val av lokalbedövning, förslutningsmetod, suturmaterial och förband), brännskador, trycksår samt plastikkirurgisk behandling av hudcancer och ärrbehandling.
1 angående Barnmissbildningar
1 angående Bröstkirurgi och remissindikationer för olika plastikkirurgiska tillstånd.

Totalt 4 case. Det kommer således att vara ett case per kursvecka, introduktionsveckan undantaget. Case kommer i schemat läggas efter att motsvarande föreläsning hållits.

Praktiska övningar:

Sterilteknik och regler i operationssalen (med operationssjuksköterska och läkare)
Kirurgiska instrument (med operationssjuksköterska och läkare)
Suturmaterial och omläggningsmaterial (med operationssjuksköterska och läkare)
Olika suturtekniker och tekniker för lokalanestesi
”Att skriva remiss till plastikkirurgen” (genomförs under avdelningsvecka)
Träning i suturering ”systugan” samt övning i mikroskop

En halvdag kommer att ägnas åt var och en av de fyra första praktiska övningarna. Den sista genomförs integrerat med annan tjänstgöring

Undervisningsmetoden ”praktisk övning” har valts för kursmål som kräver att studenterna ska kunna utföra någonting. Ytterliggare möjlighet att träna de olika momenten kommer sedan att ges under den kliniska tjänstgöringen.

Klinisk tjänstgöring:

Under den kliniska tjänstgöringen kommer studenterna att få möjlighet att ytterliggare träna sina färdigheter för att kunna uppfylla kursmålen. För att studenterna ska lära sig av den kliniska tjänstgöringen måste de känna att det finns en tidig koppling mellan den teoretiska utbildningen och den kliniska praktiken. Föreläsningarna och casen kommer att utformas med detta i åtanke. För att man ska lära sig något av klinisk erfarenhet måste man dessutom reflektera över det man upplevt och sätta in det i ett sammanhang, dvs. det krävs en aktiv handling för att omvandla erfarenhet till kunskap. I denna kurs kommer delar av portfolion därför vara fokuserad på mottagningspatienter, rondarbete och redovisning av operationer. Portfolion kommer således att utföra en form av reflektiv dagbok. Under den kliniska tjänstgöringen kommer studenterna att få handläggning av läkare på kliniken.

Klinisk frågeställning:

Studenten och kursansvariga bestämmer gemensamt en klinisk frågeställning som ska besvara på ett klinikmöte. Frågan ska besvaras i enlighet med principerna för evidence based medicine. Denna aktivitet tillför ett vetenskapligt perspektiv på kunskapen. Dessutom får studenterna träna sin förmåga att söka ett svar på en klinisk frågeställning. Detta är viktigt att kunna för att kunna söka ny kunskap och svar på frågor som uppkommer under den kliniska verksamheten. Metoden har även ett inslag av ”peer teaching”, eftersom studenterna redovisar sina resultat för varandra och för läkarna på kliniken. Det har visat sig att då studenter lär varandra presenteras kunskapen utifrån ett annat perspektiv. Dessutom måste man kunna något på en högre nivå för att kunna lära ut det till någon annan. En skriftlig redovisning av uppgiften, med referenser, ska ingå i studentens portfolio.

4. Teoretiska kunskaper som fördjupas

Evidensbaserad medicin och vetenskapliga principer
Kirurgiska instrument, omläggningsmaterial, suturmaterial
Olika typer av sår, efter t.ex. kirurgi, brännskador och trauma. Sårläkning och sårbehandling
Missbildningar
Rekonstruktion efter cancer
Bränn- och köldskador

5. Praktiska färdigheter som fördjupas

Av de grundläggande praktiska färdigheterna som definierats för läkarutbildningen av medicinska fakulteten fördjupas följande:

Genomföra kroppsundersökning av patient i god kontakt med patienten och med respekt för hans eller hennes integritet
Tillämpa hygienprinciper i samband med undersökning och behandling
Ge råd om hälsa och livsstil
Dokumentera i journal och skriva epikris på ett ändamålsenligt sätt och i enlighet med författningskrav
Utfärda remisser för arbetsterapi, sjukgymnastik, konsultation av andra läkare, röntgen, odlingar, cytologi och patologisk anatomisk diagnos
Utföra excisioner av mindre hudtumörer
Tillämpa principer för sårbehandling
Ge lokalbedövning
Suturera mindre sår

Övriga praktiska färdigheter som fördjupas under kursen:

Tillämpa sterilteknik vid
Assistera vid
Undersöka bröst
Undersöka patient med bränn- eller köldskada

6. Kliniska situationer som kursen tar upp

Endast kliniska situationer nämnda i medicinska fakultetens dokument “Kliniska situationer” är inkluderade.

Palpabla resistenser
Illamående och kräkningar (postoperativt)
Akut krisreaktion
Sår/sårskador
Förändrad hudfärg
Avvikelser från barns normala utveckling
Svullna extremiteter
Bränn och köldskador
Elolyckor
Känslighet för infektioner
Språk och talrubbning
Övervikt/fetma

7. Examinationens omfattning och uppläggning

Kursen examineras genom en kursportfolio. I kursportfolion ingår redovisning av inskrivningsmottagning, mottagning, operationer, rondarbete, klinikmöten, redovisning av klinisk frågeställning och jourfall. Studenterna kommer under kursen att redovisa en klinisk frågeställning på ett klinikmöte.

8. Antal studentplatser

Max 10.

Kursgivare: Magnus Becker (magnus.becker@med.lu.se), IKVM, Plastikkirurgiska kliniken, SUS Malmö

Bitr. kursgivare: Mia Stiernman (mia.stiernman@med.lu.se), IKVM, Plastikkirurgiska kliniken, SUS Malmö

Amanuens: Måns Cornefjord (mans.cornefjord@med.lu.se), IKVM, Plastikkirurgiska kliniken, SUS Malmö