Benämning

Folkhälsovetenskap; kostnadseffektivitet och effektutvärdering av hälsointerventioner (Public Health: Cost-effectiveness and impact evaluation of health interventions)

Bakgrund

Verksamheten inom hälso- och sjukvårdssektorn måste alltid förhålla sig till en begränsad budget. Målet är dock, givet budget, att maximera hälsa för patient och samhälle. För att uppnå detta måste beslutsfattaren ha information om huruvida en ny intervention eller policy är värd att genomföra, dvs. om den fungerar och om nyttan är högre än kostnaderna. Uttryckt annorlunda, beslutsfattaren måste veta om interventionen/policyn kostnadseffektiv. I många fall kan det dock vara svårt att avgöra om en policy/intervention är effektiv, speciellt i fall där randomiserade prövningar inte kan genomföras av etiska och/eller kostnadsmässiga skäl. I dessa fall blir det därför nödvändigt att använda andra metoder för kausal skattning av effekter, så kallade pseudo-experimentella metoder.

Syfte

Syftet med kursen är att ge deltagarna en förståelse för hur hälsopolicy/interventioner kan utvärderas, dels in termer av kostnadseffektivitet, dels i termer av effektivitet med hjälp av pseudo-experimentella metoder. Kursen lägger stor vikt vid att kunna bedöma befintliga studier/utvärderingar i den aktuella litteraturen utifrån relevans och metodologisk rigorositet.

Kompetensmål

Efter genomgången kurs ska kursdeltagarna kunna sammanställa och kritiskt granska befintliga effektivitets- och kostnadseffektivitetsutvärderingar av hälsointerventioner och policy. Ett viktigt syfte är att kursdeltagarna ska utveckla sin förmåga att kommunicera idéer, resultat och slutsatser i en tvärvetenskaplig kontext utifrån ett hälsoekonomiskt perspektiv.

Huvudsakliga innehåll och upplägg

Kursen utgör en grundläggande introduktion till metoder för utvärdering av hälsofrämjande insatser. Kursen består av två delar, hälsoekonomiska utvärderingar och statistiska effektutvärderingar. Båda delarna stödjer varandra och knyts ihop under kursens gång.

Delen kring hälsoekonomiska utvärderingar (kostnadseffektivitet) har fokus på prevention, insatser och behandlingar för att förbättra eller skydda individens eller populationens hälsa. Hälsoekonomiska utvärderingar görs i syfte att erhålla underlag för prioritering av olika insatser eller behandlingsmetoder. Kursen kommer att omfatta varför ekonomiska utvärderingar görs, hur de designas och genomförs (t.ex. val av jämförelsealternativ, perspektiv, och utfallsmått, mätning och värdering av kostnader och effekter, diskontering, modellering, och känslighetsanalys), och hur resultaten presenteras och tolkas. Kursen lägger också stor vikt vid att kunna bedöma befintliga ekonomiska utvärderingar i den aktuella litteraturen utifrån relevans och metodologisk rigorositet.

Inom det folkhälsovetenskapliga och samhällsmedicinska områdena är det vanligt att effektutvärderingar inte är baserade på randomiserade prövningar. Då kunskap om en hälsointerventions kausala effekt är nödvändig för ekonomiska utvärderingar och därmed beslutsfattande omfattar kursen de fyra vanligaste kvasi-experimentella metoderna för effektutvärdering (dvs. regression, instrumental variabel, regression diskontinuitet, och differences in difference analys).

Kvasi-experimentella metoder är de metoder som används när randomisering inte har utförts och försöker så nära som möjligt replikera ett randomiserat experiment. Vi kommer att introducera de mest populära metoderna, diskutera deras för- och nackdelar och hur man kan bedöma metodens applicering i aktuella exempel från litteraturen. Kursen har ett internationellt perspektiv avseende tillämpningar och analyser.

Kursens examination
Examinationen består av en individuell skriftlig tentamen, en skriftlig inlämningsuppgift och en kursportfölj bestående av dokumentation av aktivt deltagande på obligatoriska seminarier och övningstillfällen samt godkända beredskapstest med flervalsfrågor.

Skriftlig tentamen: 4,5 högskolepoäng, Underkänd/Godkänd/Väl godkänd
Skriftlig inlämningsuppgift: 1,5 högskolepoäng, Underkänd/Godkänd
Kursportfölj, 1,5 högskolepoäng: Underkänd/Godkänd: Aktivt deltagande på seminarier och övningstillfällen, godkända övningar och beredskapstest (quiz).

Kurslitteratur

Textbooks

Fox-Rushby, J. & Cairns, J. (2005) “Economic Evaluation” Maidenhead, Open University Press

Angrist, J. D., & Pischke, J. S. (2014). Mastering 'Metrics: The path from cause to effect. Princeton University Press.

Cost-effectiveness

Drummond, MF., O’Brien, B., Stoddart, GL. & Torrance, GW. (any edition) “Methods for the economic evaluation of health care programmes” Oxford: Oxford Medical Publication. Chapter 3

Husereau, D., Drummond, M., Petrou, S. et al. (2013) Consolidated health economic evaluation reporting standards (CHEERS) statement BMC Medicine 11:80

Oliver, A., Healey, A. & Donaldson, C. (2002) Choosing the method to match the perspective: economic assessment and its implication for health-service efficiency Lancet 359:1771-74

Tinghög, G. & Västfjäll, D. (2018) Why people hate health economics – two psychological explanations LiU Working Papers in Economics 6:2018

Impact Evaluation

Oh, J. K., Sandin, S., Ström, P., Löf, M., Adami, H. O., & Weiderpass, E. (2015). Prospective study of breast cancer in relation to coffee, tea and caffeine in Sweden. International journal of cancer, 137(8), 1979-1989.

Brunello, G., Fabbri, D., & Fort, M. (2013). The causal effect of education on body mass: Evidence from Europe. Journal of Labor Economics, 31(1), 195-223.

Almond, D., Doyle Jr, J. J., Kowalski, A. E., & Williams, H. (2010). Estimating marginal returns to medical care: Evidence from at-risk newborns. The quarterly journal of economics, 125(2), 591-634.

Högberg, Björn, Joakim Lindgren, Klara Johansson, Mattias Strandh, and Solveig Petersen. 2019. Consequences of school grading systems on adolescent health: evidence from a Swedish school reform. Journal of Education Policy: 1-23.

Lee, D. S., & Lemieux, T. (2010). Regression discontinuity designs in economics. Journal of economic literature, 48(2), 281-355.”

section 4.6 titled: A Recommended “Checklist” for Implementation”

Measures of central tendency: https://youtu.be/NM_iOLUwZFA

Further reading

Cost-effectiveness

Martin, J. E9562 Intro to Health Economics Part 1: https://www.youtube.com/watch?v=ekjxJMzwNEw

Martin, J. E9562 Intro to Health Economics Part 2: https://www.youtube.com/watch?v=uGRbKxskCSI

Jarl, J., Alriksson-Schmidt, A. & Rodby-Bousquet, E. (2019) Health-related quality of life in adults with cerebral palsy living in Sweden and relation to demographic and disability-specific factors Disability and Health Journal 12: 460-466

Saha, S., Grahn, B., Gerdtham, UG. et al. (2019) Structured physiotherapy including a work place intervention for patients with neck and/or back pain in primary care: an economic evaluation European Journal of Health Economics 20:317-327

Wonderling, D., Gruen, R. & Black, N. (2005) “Introduction to health economics” Maidenhead, Open University Press.

Impact Evaluations

Deaton, A and Cartwright, N (2018) Understanding and misunderstanding randomized controlled trials. Social Science and Medicine, 210:2-21.

Grytten, J. (2017). The impact of education on dental health—Ways to measure causal effects. Community dentistry and oral epidemiology, 45(6), 485-495.

Nice introduction to the topic of Impact Evaluations

Gelman, A., & Imbens, G. (2019). Why high-order polynomials should not be used in regression discontinuity designs. Journal of Business & Economic Statistics, 37(3), 447-456.

Gertler, Paul J.; Martinez, Sebastian; Premand, Patrick; Rawlings, Laura B.; Vermeersch, Christel M. J.. 2016. “Impact Evaluation in Practice”. Second Edition. Chapter 6 & 7. https://openknowledge.worldbank.org/handle/10986/25030

Pearl, J and Mackenzie, D (2019) “The Book of Why: The new science of cause and effect”. Penguin.

Venkataramani, A. S., Bor, J., & Jena, A. B. (2016). Regression discontinuity designs in healthcare research. BMJ 352, i1216. https://www.bmj.com/content/bmj/352/bmj.i1216.full.pdf

Kursansvarig lärare

Gawain Heckley gawain.heckley@med.lu.se

Kontaktperson (administratör/sekreterare/amanuens)

Katarina Ambohm katarina.ambohm@med.lu.se

Preliminärt schema

Week 1

Monday 08-10 Lecture 1 Introduction to course and topic

10-12 Lecture 2 Theoretical background and key concepts of economic evaluation

Tuesday 13-15 Lecture 3 Randomised controlled trials

15-16 TS 1 Re-introduction to Stata/R

Wednesday 13-15 Lecture 4 Regression

Thursday 10-12 TS 2 Regression Stata/R

13-15 OH 1 Office hours

Friday 10-12 TS 2.5 Regression, bad controls

13-15 Lecture 5 Measuring costs and effects in EE

Week 2

Monday 10-12 TS 3 Costing in EE

Tuesday 10-12 Lecture 6 Outcome measures and approaches to EE

Wednesday 10-12 TS 4 Measuring effects of interventions (RCT) in EE

Thursday 10-12 Lecture 7 Interpretation of EE

13-15 OH 2

Friday

Week 3

Monday 13-15 Lecture 8 Difference-in-difference

Tuesday 13-15 TS 5 Difference-in-difference

Wednesday 13-15 Lecture 9 Instrument variable

Thursday 13-15 TS 6 Instrument variable

Friday 10-12 OH 3

13-15 Lecture 10 Regression discontinuity

Week 4

Monday 13-15 TS 7 Regression discontinuity

Tuesday 13-15 Lecture 11 Assessment of EE

Wednesday 13-15 TS 8 Assessment of EE using checklists

Thursday 10-12 Lecture 12 Modelling in EE

Friday 10-12 Seminar Final seminar

13-15 Q&A - extended OH

Week 5

Monday

Tuesday

Wednesday 09-13 Exam

Logistik (plats? behörighet? mm)

Kursen ges på CRC, Malmö.

Övrigt viktigt (Zoom-länkar? plats för ombyte? mm)

Kursen ges på engelska.

All kursinformation kommer finnas tillgänglig Canvas innan kursstart.