Kontakt: Disa Löfvendahl (Landskapsarkitekt MSA, Berking), Telefon: +46102118462

Byggbranschen står idag för ca 20 % av Sveriges utsläpp av växthusgaser, och det är en betydande del. Från samhällets sida finns samtidigt krav på nya bostäder, vägar och utemiljöer. Varje del och skede i denna bransch behöver ses över och förbättras för att kunna nå de klimatmål som finns och stoppa utsläppen av växthusgaser.

Det finns mycket data över husens påverkan för både materialens livscykel, transport av byggvaror, byggproduktionen och användningsfasen. Den anlagda utemiljön är mindre studerad. Vi är dock många som jobbar med den och som vill göra så bra val som möjligt. Hur kan vi göra bättre lösningar som dels minimerar utsläppen av växthusgaser men också bidrar positivt genom att binda kol i både biomassa och mark?

Intresset i branschen är stort för att hitta nya och bättre sätt att planera, bygga och anlägga på. Efter den efterforskning och de samtal med sakkunniga som vi haft så vet vi att en hel del data finns, dock inte all. Vi vet också att potentialen för kolinlagring är större för jord- och skogsbruk – men att det inte är obetydlig för en stad heller. Det visar t.ex resultaten av projektet I-Tree som SLU varit med och drivit.

Vi som jobbar med att gestalta utemiljöer ritar och beskriver hur en plats ska se ut och byggas. Vi föreskriver markens uppbyggnad, lager på lager. Vi föreslår vilka träd, buskar och perenner som ska planteras och vi beskriver hur marken ska byggas upp ca 50 cm ner i marken. För att kunna fatta rätt beslut och för att kunna motivera bra val i olika projekt vill vi kunna räkna på kolinlagringen i en anlagd grönyta. Vi vill få reda på, i alla fall få ett hum om, vad den potentiella kolinlagringen är för olika typer av utemiljöer.

Här följer ett antal frågeställningar för exjobb/projektarbeten. Se dem som inspiration och en vägledning till vad branschen behöver hjälp med.

Vad påverkar kolinlagring i mark & biomassa? Kalkyl för bedömning av kolinlagring i projekt utifrån några styrande parametrar.
Användning av biokol i växtbäddar - optimalt utförande för kolinlagring genom biokol och ökad tillväxt av biomassa.
Hur mycket kol lagrar/binder en traditionell bostadsgård jämfört med en gård anlagd utifrån bästa möjliga kolinlagring? Hur stor blir skillnaden? Hur bör gården skötas för att maximera kolinlagring?
Vad blir klimateffekten och kostnaden ur livscykelperspektiv för olika typplanteringar? Kan vi beräkna en kostnad för inlagring av 1 kg kol?
Kvantifiering av potential i en stad med hjälp av GIS – hur mycket kol finns bundet i befintlig vegetation? Identifiera ytor där kolinlagringen enkelt kan ökas.
Hur kan kolinlagring genom vegetation införlivas i måttet grönytefaktor?

Bjerking kan bistå med handledning och kontorsplats i Uppsala/Stockholm. Vi har även kontakter med HSB, Akademiska hus och Uppsalahem som alla gärna tar en diskussion kring möjliga testytor/gårdar om så önskas.

Uppdaterat: Nina Reistad | 2022-07-07